Diabetes är ett samlingsnamn för olika sjukdomar som gör att sockerhalten i blodet är för hög. Hos personer utan diabetes regleras blodsockret genom att hormonet insulin frisätts när blodsockret är högt.

Det signalerar till kroppens celler att ta upp socker som de sedan använder som energi. På så sätt får cellerna näring och sockernivåerna i blodet hålls nere.

Insulin frisätts efter måltid när blodsockernivåerna är höga men det frisätts också vid fysisk aktivitet eftersom kroppens celler behöver mer energi då. Hos personer med diabetes fungerar den här regleringen dåligt.

Skillnaden på de två huvudtyperna av diabetes typ 1 och typ 2 är att olika delar av regleringen påverkas. Diabetes typ 2 var tidigare en relativt ovanlig sjukdom, men i takt med att vi människor rör oss mindre, blir större har sjukdomen idag blivit en av vår tids folksjukdomar.

Om man har diabetes typ 2 får man förhöjt blodsocker eftersom kroppens celler inte reagerar normalt på signalerna från insulin. Cellerna tar inte upp tillräckligt med socker från blodet. Detta fenomen kallas för insulinresistens. Även om man fortfarande kan producera insulin är det alltså inte tillräckligt för att kontrollera blodsockret.

Produktionen av insulin minskar dessutom med åldern, men skillnaden mellan diabetes 1 och 2 är att det blir inte lika allvarligt vid diabetes typ 2 som vid diabetes typ 1. Ärftlighet är en viktig orsak till att man får diabetes typ 2. Vilka levnadsvanor man har spelar också en stor roll för om man kommer att drabbas av sjukdomen. Vad man äter, om man är överviktig och om man sitter mycket stilla påverkar risken att drabbas. Det är dock viktigt att veta att även normalviktiga personer kan få sjukdomen.

Ännu en skillnad mellan diabetes typ 1 och 2 är att en person som lider av diabetes typ 1 kan inte producera något eget insulin. Det gör att man får för mycket socker i blodet. Diabetes typ 1, även kallat barn- eller ungdomsdiabetes, brukar ofta komma tidigt i livet. Trots att sjukdomen inte går att bota, går det med hjälp att rätt behandling, att leva ett bra liv med diabetes typ 1.

Diabetes typ 1 är mindre vanlig än typ 2, och utgör ungefär 5-10% av alla fall av diabetes. Över 15 % av svenskar bär på anlag som ökar risken för att utveckla diabetes typ 2. 

Om man har diabetes är det vanligt att man drabbas av olika följdsjukdomar efter några år. Det beror på att kroppen tar skada av ett konstant förhöjt blodsocker. Sockret skadar bland annat blodkärl vilket kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar och nerver vilket kan ge upphov nedsatt känsel i fötter och underben. Risken att drabbas av dessa symtom minskar dock om man har god blodsockerkontroll.

Blodsockernivåerna kan påverkas av stress. När man känner sig stressad frisätter kroppen hormoner som minskar cellernas insulinkänslighet, vilket gör att mer insulin behövs för att hålla blodsockret nere. Om man lider av långvariga psykiska problem, har en jobbig familjesituation eller har ett pressat arbete kan detta märkas på HbA1C (blodsocker) -nivåerna.

Tänk på att berätta för din diabetessköterska/läkare om du känner dig stressad så att det kan tas med i din blodsockerbehandling. För att minska sin stress kan det vara bra att försöka ta kontroll över det som stressar en. Att känna att man kan påverka sin situation hjälper ofta, även om man fortfarande har mycket att göra eller på annat sätt har en pressad situation.

För diabetiker är motion extra värdefullt eftersom det förbättrar blodsocker, blodtryck och blodfetter. Blodsockret förbättras eftersom motion gör att cellernas insulinkänslighet ökar, vilket gör att insulinet räcker längre.

Den ökning av blodcirkulationen som motion innebär är också bra för fötterna, eftersom diabetiker annars ofta får problem med blodcirkulationen i fötterna.

Som diabetiker är man extra känslig för de skadliga effekterna av rökning, framför allt de på hjärta och kärl och som rökare löper man större risk att drabbas av diabetesföljdsjukdomar så som svårläkta sår eller fönstertittarsjuka. Att sluta röka minskar dessa risker igen. Här kan du läsa mer om hur du kan få hjälp att sluta röka. 

Det är skillnad på symtom mellan diabetes typ 1 och 2. Du kan hålla utkik efter:

Diabetes typ 1:

• Du har ett stort behov av att kissa ofta och mycket.
• Du blir väldigt törstig.
• Du känner dig ovanligt trött.
• Du mår illa och har ont i magen.
• Du luktar aceton ur munnen.
• Du ser suddigt.
• Du går snabbt ner i vikt.

Diabetes typ 2:

• Du är trött både fysiskt och psykiskt.
• Du blir mer törstig.
• Du kissar oftare.

Det är viktigt att påpeka att symptomen på diabetes kan variera mellan individer, och alla med sjukdomen kanske inte upplever alla de nämnda symptomen.

När man har diabetes måste man lära sig att kontrollera sitt blodsocker. Det är bra om man kan mäta blodsockret så att man lär sig hur man reagerar på olika saker, så att man kan lära sig hur man skall göra för att blodsockret skall ligga på en jämn, låg nivå.

Att äta mat höjer blodsockret. Insulin, tabletter mot diabetes och fysisk ansträngning sänker blodsockret. Både för högt och för lågt blodsocker är obehagligt och kan till och med bli farligt. Om man äter mer än vanligt eller still mer än vanligt stiger blodsockret. Symtomen är som vid obehandlad diabetes ökad törst, större urinmängder och trötthet.

Det är vanligare att drabbas av insulinkänning, det vill säga att blodsockret blir för lågt. Risken för det är störst om man får behandling med insulin men kan uppkomma även vid tablettbehandling. Symtomen på för lågt blodsocker kan vara hunger, svettningar, darrningar, huvudvärk, hjärtklappning, koncentrationssvårigheter, oro, förvirring eller aggressivitet. Drabbas man av insulinkänning bör man dricka något sött till exempel juice eller saft eller ta en druvsockertablett.

Under den senare delen av graviditet kan graviditesdiabetes uppkomma. Goda kost- och motionsvanor är grundläggande och kan ofta vara tillräckligt för att hålla blodsockret på bra nivåer. Då det är otillräckligt behandlas graviditetsdiabetes med insulin. Goda kost- och motionsvanor är viktigt för att https://dozapotek.se/rad-och-tips/diabetes-och-graviditet.html inte ska övergå i en diabetes typ 2 efter förlossning.

Den första och grundläggande behandlingen är omläggning av kosten, ökad motion och rökstopp. Det minskar mängden tillförd energi respektive ökar förbränningen och motverkar insulinresistensen. Regelbundna måltider utan småätande emellan är effektivt. Det räcker ofta mycket långt och senarelägger läkemedelsbehandling. I de fall kost och motion är otillräckligt för att hålla blodsockernivåerna nere, kan det bli aktuellt med läkemedelsbehandling.

Källa: Vårdguiden 1177

Publicerad 20220223 Uppdaterad 20230920