Under graviditet behöver kroppen mer insulin, ett hormon som är kritiskt för att cellerna i kroppen ska kunna ta upp socker från blodet. Det beror på att kroppens celler blir mindre känsliga för insulin och kroppen blir större, vilket kräver att mer insulin produceras för att upprätthålla samma nivå av blodsockerreglering. Om kroppen inte kan producera det extra tillskottet som behövs under graviditeten, kan det leda till graviditetsdiabetes på grund av förhöjda blodsockernivåer. 

För att minska risken för graviditetsdiabetes är det bäst att vara fysiskt aktiv och undvika att gå upp för mycket i vikt under graviditeten. Regelbunden och balanserad kost rekommenderas också.

Graviditetsdiabetes ger ofta milda eller inga symtom, men när blodsockervärdet blir för högt kan man uppleva trötthet, ökad törst och behov av att kissa ofta.

Ett P-glukos blodprov används för att mäta blodsockervärdet. Om det är högt kan ytterligare tester som venösa blodprov eller glukosbelastning genomföras. Efter förlossningen brukar blodsockervärdet återgå till det normala. Det finns även ett test där du dricker en sockerlösning och ditt blodsockervärde mäts före och efter intaget för att se hur kroppen hanterar en stor mängd socker.

Graviditetsdiabetes kan till viss del påverkas av genetik. Vissa genetiska profiler ökar risken för att utveckla tillståndet under graviditeten. Ytterligare riskfaktorer inkluderar att ha haft graviditetsdiabetes tidigare, övervikt och att ha fött ett barn som vägde mer än normalt i relation till graviditetens längd.

Behandling vid graviditetsdiabetes inleds ofta med kostförändringar för att minska sockerintaget och ökad fysisk aktivitet. I svårare fall kan medicinering som metformin eller insulininjektioner behövas för behandling av graviditetsdiabetes. Metformin ökar kroppens känslighet för insulin, vilket minskar mängden insulin som krävs. Det bör noteras att insulin inte passerar till fostret genom moderkakan, medan metformin gör det men har visat sig inte vara skadligt för fostret.

Kvinnor med graviditetsdiabetes genomgår ofta flera ultraljudsundersökningar under senare delen av graviditeten för att övervaka fostrets tillväxt. Efter förlossningen kan barnets blodsocker behöva övervakas eftersom det kan variera beroende på mammans blodsockernivåer under graviditeten.

Diabetes, både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes gör att när du måste planera din graviditet. En bra graviditet hänger på att blodsockret är så normalt som möjligt.

• Långtidsblodsocker (HbA1c) bör ligga under 7%
• Njurar och ögon bör undersökas före graviditeten
• Börja med folsyra (0,4 mg dagligen) senast en månad innan du blir gravid.

Diabetes och graviditet medför ett varierande behov av insulin och det är därför nödvändigt att du själv mäter ditt blodsocker regelbundet och går på kontroller hos specialist. Ofta måste kosten läggas om något under graviditeten. Mindre måltider kan göra det enklare att få bra kontroll på blodsockret. Läs mer om kost och diabetes här.

Risken för att ditt barn får diabets är liten, färre än 5% får diabetes före 25 års ålder. Om det är många i din familj som har diabetes är risken högre.

Absolut. Det finns inget som hindrar dig från att bli gravid om du har diabetes. Det viktiga är att ta väl hand om dig och din diabetes under graviditeten.

Graviditetsdiabetes är diabetes som utvecklas under graviditeten. De flesta som får graviditetsdiabetes blir av med det efter förlossningen.

Insulinbehovet varierar ofta under graviditeten. Många märker att behovet sjunker under den första halvan, men att det stiger igen den sista halvdelen av graviditeten. Efter förlossningen faller dock behovet igen. Egenkontroller av blodsockret och god kontakt med läkare är därför viktigt. Har du diabetes typ 2 bör du oftast använda insulin under graviditeten. Har du diabetes typ 1 är det extra viktigt att sköta sin blodsockerkontroll med insulin för att fostret ska må bra. De som får diabetes under graviditeten behandlas i regel med kostförändringar, blodsockerreglerande tabletter eller insulin.

En välskött graviditet med diabetes eller graviditetsdiabetes kan resultera i en frisk och lycklig mamma och ett friskt barn. Risken för missbildningar med diabetes under graviditeten är i stort sett liten om mamman tar hand om sina blodsockervärden väl. Med rätt uppföljning, behandling och stöd kan kvinnor med diabetes uppleva en graviditet som är lika tillfredsställande och givande som för kvinnor utan diabetes. 

Det finns dock risk för komplikationer och i allra värsta fall missbildningar från diabetes under graviditeten om man inte sköter blodsockernivåerna korrekt.

Diabetes och högt blodsocker under graviditeten, särskilt i samband med graviditetsdiabetes, kan påverka fostret på flera sätt:

• Fostrets utveckling och tillväxt: Ett förhöjt blodsockervärde kan påverka fostrets normala utveckling och tillväxt. Detta kan resultera i ett barn som växer större än genomsnittet, vilket kan komplicera förlossningen.
• Hög födelsevikt: Barn till mödrar med högt blodsockervärde har en ökad risk att ha en hög födelsevikt. Ett barn som väger mycket vid födseln kan medföra svårigheter under förlossningen och ökar risken för skador både för mamman och barnet.
• Lågt blodsockervärde hos nyfödda: Efter födseln kan barnet fortsätta att ha en hög produktion av insulin som svar på moderns höga blodsockernivåer under graviditeten. Denna överproduktion kan leda till hypoglykemi (lågt blodsockervärde) hos den nyfödda, vilket kan kräva att barnet ges extra bröstmjölk eller bröstmjölksersättning för att stabilisera dess blodsockervärde.
• Risk för andningsproblem: Barn till mödrar med graviditetsdiabetes har en ökad risk för andningsproblem vid födseln, särskilt om mamman har behandlats med insulin under graviditeten eller om barnet föds innan 37 graviditetsveckor.
• Ökad risk för senare hälsoproblem: Även om de flesta barn som är födda till mödrar med graviditetsdiabetes är friska, ökar risken för senare övervikt och typ 2-diabetes när de växer upp.
• Ökad risk för komplikationer vid förlossningen: På grund av barnets potentiellt större storlek finns det en ökad risk för komplikationer vid förlossningen, inklusive behovet av kejsarsnitt.

Det är därför av yttersta vikt att en gravid kvinna med upptäckt eller misstänkt högt blodsocker får lämplig vård och uppföljning under hela graviditeten för att minska dessa risker för både henne och hennes barn.

Graviditetsdiabetes kan påverka både modern och fostret. Risken för komplikationer vid förlossning, havandeskapsförgiftning (preeklampsi) och att barnet har en hög födelsevikt ökar.

Även om graviditetsdiabetes oftast går över efter förlossningen, har de som har haft det en ökad risk att utveckla typ 2-diabetes senare i livet. Risken för att diabetes och graviditet ska sammanstråla kan minimeras genom god kosthållning och fysisk aktivitet före och under graviditeten.

Om du planerar att bli gravid bör du börja med att ta folsyra senast en månad innan du blir gravid, detta gäller oavsett om du har diabetes eller ej.

Läs mer om diabetes här.

Källa: Internetmedicin, Vårdguiden 1177

Publicerad: 20220224 Uppdaterad: 20230920