Ansträngningsastma vad du behöver veta
Men för vissa går detta mycket längre än en vanlig trötthet – de kan uppleva ansträngningsastma, en specifik typ av astma som triggas av fysisk aktivitet.
Vad är ansträngningsastma?
Ansträngningsastma är vanligt och det innebär en särskild utmaning. Det är en form av astma där symtomen förvärras av fysisk ansträngning eller intensiv träning. Detta betyder inte att de som lider av det ska undvika motion, men det kräver en specifik förståelse och hantering. Denna astmaform kan påverka alla, från barn till vuxna, och kunskap om ansträngningsastma symtom och behandling är avgörande.
Astma kategoriseras i två huvudgrupper: icke-allergisk astma och allergisk astma. Bland vuxna förekommer oftast icke-allergisk astma, medan allergirelaterad astma är mest framträdande hos yngre. En allergisk reaktion kan i de fallen framkalla astma. Därför är det viktigt att ha koll på korsallergier för att undvika astmaattacker och allergiska reaktioner.
Varför uppstår ansträngningsastma?
När du anstränger dig andas du snabbare och ofta genom munnen. Denna luft är ofta torrare och kallare än den luft som skulle ha passerat genom näsan, vilket kan irritera luftrören. Detta leder till att luftrören drar ihop sig, vilket kan framkalla astmasymtom.
Barn med astma kan exempelvis uppleva ansträngningsastma även under lek. Viktigt att notera är att även om symptomen förvärras med ansträngning, kvarstår den underliggande inflammationen i luftrören.
Symtom på ansträngningsastma
För de som lider av ansträngningsastma, kan symtomen variera. Ofta börjar symtomen inom några minuter efter att man påbörjat motionen och kan fortsätta i 10-20 minuter efter att motionen har avslutats.
Symtom på ansträngningsastma inkluderar:
- Andfåddhet
- Hosta
- Tryck eller smärta i bröstet
- Visslande andning
Det är viktigt att notera att dessa symtom inte alltid är kopplade till fysisk aktivitet. Andra utlösande faktorer kan vara kall luft, luftföroreningar eller allergener. Dessutom kan det ibland vara svårt att skilja mellan symtom på ansträngningsastma och tecken på dålig kondition. Vid osäkerhet är det viktigt att konsultera en läkare eller astmasjuksköterska för rätt diagnos och behandling.
Ansträngningstest diagnos
Detta test används om du har problem när du anstränger dig men dina lungor verkar fungera normalt när du vilar. Testet går ut på att du springer i 6-8 minuter. Under tiden mäter man hur bra dina lungor fungerar. Om dina lungor fungerar sämre med mer än 10% efter att du har sprungit, kan det vara ett tecken på astma som kommer av ansträngning.
Behandling av ansträngningsastma
Lyckligtvis finns det effektiv behandling för ansträngningsastma. Om du tror att du eller någon du känner kan lida av detta bör du rådgöra med din läkare.
Behandling av ansträngningsastma kan inkludera:
- Inhalatorer som används före fysisk aktivitet
- Långverkande bronkutvidgande mediciner
- Antiinflammatoriska läkemedel
Tillsammans med rätt medicinering kan en personlig träningsplan hjälpa till att minska symtomen. Målet är inte att undvika motion, utan att lära sig hantera och förstå sin astma för att kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv. Det är även viktigt att hålla koll på allergimediciner om det är en allergirelaterad astma.
Hur du kan hantera ansträngningsastma
Att ha bra kondition är särskilt viktigt för dem med astma. Regelbunden träning kan faktiskt förbättra din ansträngningsastma, stabilisera lungfunktionen, öka syreupptagningsförmågan och minskar astmasymtom. Starkare muskler kring bröstkorgen och lungorna kan också hjälpa till att hosta upp slem. Vissa träningsformer kan vara mer gynnsamma än andra, men med rätt medicinering och förberedelser bör du kunna träna på samma nivå som någon utan astma. Det finns till och med många elitidrottare som lider av astma.
Tips för träning med ansträngningsastma:
- Ta en extra dos av din snabbverkande luftrörsvidgande medicin 10-15 minuter före träningen.
- Gör en lugn uppvärmning i 10-15 minuter för att gradvis öka pulsen.
- Anpassa träningsintensiteten efter din dagsform.
- Träna gärna i intervaller med pauser emellan.
- Andas genom näsan så länge som möjligt för att värma luften innan den når lungorna.
- Använd en värmeväxlare eller ansiktsmask vid träning i kallt väder.
- Avsluta alltid med en lugn nedvarvning.
- Undvik att träna när du är förkyld.
Om du är en tävlande idrottare, kom ihåg att vissa astmamediciner kan vara dopingklassade. Kolla alltid med relevanta idrottsmyndigheter, som Riksidrottsförbundet, innan du tar medicinen.
Det här är generella råd och tips, se till att säkerställa med en läkare om du eller någon du känner behöver hjälp med ansträngningsastma.
Källa: Astma- och Allergilinjen, Vårdguiden 1177, Internetmedicin
