KOL är ett samlingsnamn för en grupp kroniska lungsjukdomar som leder till att luftrören gradvis blir trängre och det blir svårare att andas, som kronisk obstruktiv lungsjukdom. Kronisk bronkit och emfysem är de vanligaste KOL-sjukdomarna, och de flesta har drag av båda sjukdomar. Så vad är KOL?

• Kronisk bronkit är en irritation i luftvägarna som ger slem och hosta och påverkar andningen. 
• Emfysem innebär att alveolen, ett hålrum för syreupptagning i blodet från lungorna, och skiljer ut koldioxid ur syre, förändras och förlorar sin funktion. Detta orsaker också andingsbesvär.

KOL utvecklas gradvis över flera år och de flesta som utvecklar KOL är över 40 år. WHO (World Health Organization), uppskattar att KOL troligen är den tredje vanligaste dödsorsaken i värden före år 2030.

Rökning är den vanligaste orsaken till KOL. Rökare med bronkit löper ännu högre risk att få KOL. Andra orsaker till KOL är dåligt inomhusklimat, luftföroreningar och exponering för damm och kemikalier i arbetsmiljön. Dessutom spelar arv en stor roll för om du utvecklar KOL eller ej.

Att förebygga utvecklingen av KOL genom rökavvänjning är inte bara viktigt för dem som redan har diagnosen, utan är också avgörande för att minska risken hos dem som ännu inte drabbats av sjukdomen.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom har flera symptom, som ibland kan uppfattas som vardagliga i samband med till exempel rökning som är den vanligaste orsaken. Men för att kunna identifiera sjukdomen i tid, bör man vara uppmärksam på de typiska symptom vid KOL:

• Tung och väsande andning, ofta med pipande ljud i bröstet
• Ökad slemproduktion i luftvägarna och svårigheter att få upp slemmet
• Hosta: särskilt under natten och tidigt på morgonen, ofta slemhosta.
• Upprepade luftvägsinfektioner.
• I motsats till patienter med astma, som har symptom som kommer i anfall och som har normal lungfunktion mellan anfallen, så utvecklar KOL-patienterna symptomen gradvis. 

Eftersom KOL är en sjukdom som utvecklas gradvis så blir ofta symptomen värre med tiden. Tidig diagnos och behandling av KOL är därför mycket viktigt. Upplever du något av symptomen ovan är det viktigt att du konsulterar en läkare, eftersom något så enkelt som livsstilsval kan förändra ditt liv.

Det finns flera orsaker till KOL som du själv kan påverka, är det viktigt att vara medveten om riskfaktorer och livsstilsval

• Att sluta röka är det viktigaste du kan göra vid KOL.
• Se till att motionera regelbundet, en andningsmask kan hjälpa kalla dagar.
• Bestämda andningsövningar kan vara bra, speciellt före fysisk aktivitet. Detta för att få upp slem ur lungorna på ett kontrollerat sätt.
• Undvik luftvägsinfektioner som influensa och lunginflammation.
• Undvik rökfyllda rum och platser med mycket luftföroreningar
• Ett rent inomhusklimat med hög luftfuktighet kan underlätta
• Ät varierat  och hälsosamt med mycket frukt och grönsaker
• Drick mycket vatten.

KOL är en lungsjukdom som inte blir bättre med tiden utan ordentlig vård och eliminering av det som orsakar KOL. Sjukdomen är inte lättsam och bör därför tas på största allvar. 

Utöver de fysiska symptomen kan individer med KOL ofta uppleva psykologiska utmaningar som ångest och depression, vilket understryker vikten av ett helhetsperspektiv på behandling och stöd.

Viktigt i behandlingen av KOL är att anpassa den efter individens behov och symptom. Inhalationsmediciner är den vanligaste läkemedelsformen och korrekt inhalationsteknik är därför mycket viktigt vid KOL. Effektiv behandling kan minska besvären och förbättra livskvaliteten.

Förutom inhalationsmediciner omfattar en omfattande KOL-behandling pulmonell rehabilitering, syrgasterapi och regelbundna vacciner. Livsstilsförändringar som att sluta röka och äta rätt kan också bidra till att lindra symtomen. Regelbunden uppföljning hos en läkare är avgörande för att övervaka och justera behandlingen.

Många använder sina inhalationsmediciner felaktigt. Om du tvivlar på, eller vill kontrollera din inhalationsteknik, ta kontakt med en farmaceut på apoteket. Läs mer om inhalationsteknik här.

Inget av de läkemedel som används vid KOL kan stoppa själva sjukdomen. Läkemedlen används framför allt för att minska de dagliga besvären.

Ibland kan du också få läkemedel för att minska antalet perioder då du mår sämre. Perioderna kallas exacerbationer. De orsakar ofta svåra besvär och är ett stort problem för vissa personer med KOL. Försämringsperioderna beror vanligtvis på infektioner i luftvägarna.

Du märker oftast inte av några besvär om du har en lindrig form av KOL. Då behöver du inte ta något läkemedel alls, bortsett från de som används för rökavvänjning.

De olika typer av läkemedel som används vid KOL är följande:

• luftrörsvidgande läkemedel
• kortison
• särskilda läkemedel mot försämringsperioder
• syrgas

Du får oftast ett luftrörsvidgande läkemedel om du har lindrig till medelsvår KOL och bara märker av symtomen ibland. Du andas in läkemedlet genom en inhalator. Det kan räcka med använda ett snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel när du behöver. 

Om du har större besvär av KOL behöver du ofta dessutom dagligen andas in ett eller två luftrörsvidgande läkemedel som är långverkande

Du behöver ibland kortison i kombination med läkemedel som vidgar luftrören om du har medelsvår till svår KOL och har återkommande perioder av försämring. Kortisonet andas du in genom en inhalator.

Du kan få kortison i tablettform som kortvarig behandling vid försämringsperioder. Behandlingen av KOL kan förkorta sådana perioder. Däremot bör du undvika att använda kortisontabletter regelbundet eftersom biverkningarna kan bli svåra.

Du kan ibland få använda ett läkemedel med det verksamma ämnet rofumilast, om du har medelsvår eller svår KOL och har försämringsperioder med mycket besvär av slem. Läkemedlet heter Daxas.

Acetylcystein är en brustablett som löses i vatten. Acetylcystein har länge ansetts ha en slemlösande effekt, men någon sådan verkan är inte bevisad när medlet tas som tablett. Hos vissa personer kan däremot acetylcystein skydda mot försämringsperioder. Därför kan du ibland få prova läkemedlet.

• Vid andningsbesvär eller ökande besvär med tung andning.
• Vid väsande eller pipande andning.
• Vid hosta eller hög slemproduktion, särskilt på morgonen.
• Vid upprepade luftvägsinfektioner.
• Om du har KOL och upplever dålig effekt av dina mediciner.
• Om du har rökt i många år och tror att du kan ha utvecklat KOL. Läs mer om hur du kan sluta röka.

Källor: Läkemedelsverket, Vårdguiden 1177, Hjärt- Lungfonden. 

All information här bör ses som allmän kunskap och det är av yttersta vikt att individer konsulterar medicinska specialister snarare än att självdiagnostisera eller försöka självmedicinera baserat på textens innehåll.

Källor: Läkemedelsverket, Vårdguiden 1177, Hjärt- Lungfonden. 

Publicerad: 20220221 Uppdaterad: 20230918