Högt blodtryck: den tysta sjukdomen

Högt blodtryck (kallas även för hypertoni) förekommer hos 10-25% av den vuxna befolkningen. Nedan får du en tydlig genomgång av vanliga orsaker, tidiga varningssignaler och de mest effektiva sätten att förebygga och behandla högt blodtryck.

Blodtrycket är det tryck som blodet utövar mot blodkärlens väggar när hjärtat pumpar ut blod i kroppen. Blodtryck mäts i två värden:

• Systoliskt tryck: Det övre värdet, som visar trycket när hjärtat kontraherar och pumpar ut blod.
• Diastoliskt tryck: Det nedre värdet, som visar trycket när hjärtat slappnar av mellan hjärtslagen.

Högt blodtryck definieras som ett systoliskt tryck på 140 mmHg eller högre, eller ett diastoliskt tryck på 90 mmHg eller högre. 

Symtom vid högt blodtryck

Många som har högt blodtryck märker inga symtom alls. Vissa kan uppleva lätt huvudvärk eller trötthet, men sådana besvär är ospecifika och kan bero på mycket annat. Det enda säkra sättet att veta om blodtrycket är förhöjt är att mäta det regelbundet. 

Vid kraftigt förhöjt blodtryck kan mer uttalade symtom uppstå, som svår huvudvärk eller andningsbesvär. Det är ovanligt men kräver omedelbar medicinsk bedömning.

Orsaker till högt blodtryck

Det finns flera kända sjukdomar och livsstilsfaktorer som kan bidra till högt blodtryck, men i omkring 95 % av fallen hittar man ingen tydlig bakomliggande orsak. Ärftlighet spelar en viktig roll – har du släktingar med högt blodtryck ökar sannolikheten att du själv utvecklar det. Även rökning, låg fysisk aktivitet och stigande ålder är etablerade riskfaktorer. Faktorer som för sig, eller i kombination med varandra, kan orsaka högt blodtryck inkluderar:

Livsstil: En kost med högt saltintag, stillasittande vanor, övervikt eller fetma, rökning, långvarig stress och hög alkoholkonsumtion är alla faktorer som kan höja blodtrycket över tid.

Medicinska tillstånd: Njurproblem, diabetes, hormonrubbningar, obstruktiv sömnapné och vissa genetiska tillstånd kan påverka blodtrycksregleringen och leda till hypertoni.

Läkemedel: P-piller, avsvällande medel, vissa smärtstillande läkemedel och andra preparat kan öka blodtrycket hos vissa personer.

Ålder: Blodkärlen blir stelare med åren, vilket gör att risken för högt blodtryck ökar gradvis.

Familjehistoria: Har du nära släktingar med högt blodtryck löper du själv större risk att utveckla det, särskilt om ärftligheten kombineras med ogynnsamma livsstilsfaktorer.

Tillfälligt högt blodtryck

Ibland kan blodtrycket stiga tillfälligt, till exempel vid stress, oro, smärta eller fysisk ansträngning. Dessa kortvariga höjningar är normala och brukar inte utgöra någon risk. Om blodtrycket däremot återkommande ligger för högt – även i vila – kan det tyda på en mer långvarig störning. Då bör du kontakta vården för en utvärdering.

Sök vård omedelbart om du får tillfälligt högt blodtryck i kombination med något av följande symtom:

• Kraftig huvudvärk
• Andningssvårigheter
• Bröstsmärta
• Oregelbunden hjärtrytm
• Synpåverkan
• Näsblod

Dessa kan vara tecken på ett allvarligare tillstånd som kräver snabb medicinsk bedömning.

Därför ska man undvika högt blodtryck

När blodtrycket är högt innebär det att blodet pressar mot kärlväggarna med för stor kraft, något som på sikt kan skada både kärl och organ. Utan behandling ökar risken för allvarliga tillstånd, så som:

• Stroke
• Hjärtinfarkt
• Hjärtsvikt
• Njursjukdomar
• Demens

Då ska du söka vård

Om du misstänker att du har högt blodtryck är det klokt att kontrollera det. Du kan göra en blodtrycksmätning på din vårdcentral eller på apotek som erbjuder tjänsten. Behöver du rådgivning eller vill boka tid kan många vårdcentraler kontaktas genom inloggning via deras digitala tjänster. 

Du kan också mäta ditt blodtryck hemma med en blodtrycksmätare om du vill följa dina värden regelbundet och hålla extra koll.

Kontakta vårdcentralen

Om dina blodtrycksmätningar vid flera tillfällen visar värden runt 140/90 eller högre bör du boka en tid på vårdcentralen. Är mottagningen stängd kan du vänta tills den öppnar igen – du behöver inte söka vård akut enbart på grund av dessa värden.

När det är bråttom

Sök vård omedelbart på vårdcentral eller jourmottagning om något av följande gäller:

• Du är gravid och har ett blodtryck på 140/90 eller högre vid upprepade mätningar, efter att ha vilat.
• Du har ett blodtryck på 180/110 eller mer och dessutom mår dåligt, har huvudvärk eller upplever andra symtom.

Om vårdcentralen och jourmottagningen är stängda ska du vända dig till en akutmottagning.

Utredning & behandling

Personer över 45 år rekommenderas kontrollera blodtrycket minst en gång om året. Yngre med ärftliga riskfaktorer kan behöva göra det oftare.

Om flera mätningar vid olika tillfällen visar förhöjt blodtryck görs en bredare utredning. Den omfattar ofta kroppsundersökning, blod- och urinprov samt EKG för att se om blodtrycket påverkat organ som hjärta, njurar eller blodkärl.

Behandling
Målet med behandling är att minska risken för hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt och njursjukdom. Det finns ingen fast gräns för när behandling ska starta – beslutet beror på bland annat ålder, ärftlighet, diabetes, blodfetter, rökning och eventuell tidigare hjärt-kärlsjukdom.

När läkemedel väl sätts in behöver de oftast tas långsiktigt, ibland livet ut.

Blodtryckssänkande läkemedel
Det finns flera typer av läkemedel som sänker blodtrycket, och de flesta behöver två eller fler preparat för att nå målvärden. För de flesta bör blodtrycket ligga under 140/90, och ofta under 130/80 vid diabetes, njursjukdom eller hög hjärt-kärlrisk. Eftersom högt blodtryck ofta förekommer tillsammans med typ 2-diabetes följer man också upp blodsocker och njurfunktion. Här kan du logga in för att beställa dina mediciner.

Detta kan du göra själv

Om ditt blodtryck bara är lätt förhöjt kan förändrade levnadsvanor göra stor skillnad – inte alltid genom att sänka trycket direkt, men genom att minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Vid behov kan du få stöd via vårdcentralen.

• Minska alkoholen: Alkohol höjer blodtrycket hos många. Genom att dricka mindre kan värdena ofta normaliseras.
• Gå ner i vikt: Redan några kilos viktnedgång kan förbättra blodtryck, blodfetter och blodsocker.
• Rör dig regelbundet: Vardagsmotion och träning – allt från promenader och cykling till att ta trapporna – bidrar till lägre blodtryck och bättre hälsa.
• Hantera stress: Långvarig stress påverkar blodtrycket negativt. Fysisk aktivitet och mindfulness kan vara effektiva sätt att dämpa stressnivåerna.
• Sluta röka och snusa: Nikotinet drar samman blodkärlen och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Att sluta ger omedelbara hälsovinster.
• Ät balanserat: En kost rik på frukt och grönsaker och med mindre salt kan hjälpa. Vissa har extra stor nytta av att minska saltintaget. Lättsalt kan vara ett alternativ.
• Undvik lakrits: Lakrits kan höja blodtrycket hos känsliga personer även i små mängder.

Vanliga frågor & svar om högt blodtryck

Högt blodtryck i sig ger sällan symptom eller är till besvär för den som har det. Högt blodtryck har däremot många allvarliga efterverkningar om det pågår i flera år. Det är speciellt hjärtat, njurarna och blodkärlen som tar skada av att vara överbelastat med för högt blodtryck under lång tid.

Det är därför det är viktigt att regelbundet kontrollera sitt blodtryck, särskilt om du har någon, eller några, riskfaktorer.

Vad som anses vara normalt blodtryck varierar med ålder och en persons allmäntillstånd. För de flesta vuxna i viloläge gäller följande värden:

• Normalt blodtryck: 100 – 140/60 – 90 mmHg.
• Lätt förhöjt blodtryck: 140 – 160/ 90 – 100 mmHg.
• Högt blodtryck mer än 160 systoliskt eller 100 diastoliskt tryck.

Blodtrycket mäts med en blodtrycksmanschett, manuell eller automatisk, och redovisas som två värden, ett för det systoliska blodtrycket (övertrycket) och ett för det diastoliska blodtrycket (undertrycket). Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver (mmHg). Systoliskt tryck är det tryck som uppstår när blodet pressas ut från hjärtat (arbetstryck). Diastoliskt tryck är det tryck som uppstår när hjärtat slappnar av (vilotryck). Exempel: 120/80 mmHg (uttalas ofta som 120 över 80).

Daglig motion, rökstopp, god kosthållning (ev. med lågt saltinnehåll) och viktreduktion (vid övervikt) kan bidra till att sänka blodtrycket.
Här kan du logga in för att beställa dina mediciner.

Källor: Vårdguiden 1177, Hjärt- Lungfonden, Vårdhandboken.