Vaccinationer inför semestern

Oavsett vart du ska resa bör du ha tagit de vaccinationer som ingår i det nationella, allmänna vaccinationsprogrammet. I nuläget är det programmet riktat till barn.
Det ger skydd mot nio sjukdomar:

Polio, difteri, stelkramp, mässling, röda hund, påssjuka, kikhosta, infektioner orsakade av Haemophilus influenzae typ b, och allvarlig sjukdom orsakad av pneumokocker.

För flickor finns också möjlighet att vaccinera sig mot humant papillomvirus (HPV).
Sedan 2016 rekommenderar Folkhälsomyndigheten att spädbarn får vaccination mot hepatit B. 

För vuxna rekommenderas att de som är grundvaccinerade enligt vaccinationsprogrammet tar en påfyllnadsdos av vaccin mot difteri och stelkramp vart 20:e år. 

Nedan ser du en förenklad sammanställning över vaccinationsrekommendationer.
Det är viktigt att komma ihåg att vaccinationer och reseprofylax är komplicerat och råden bör utformas individuellt för varje enskild person. 

• Tyfoidfeber: Orsakas av Salmonella typhi som endast förekommer hos människa och utsöndras med avföring. Bakterien kan föröka sig i olika födoämnen. Smittar via förorenat vatten eller födoämne, i sällsynta fall från person till person.
• Det finns två olika typer av tyfoidvaccin: 
  Det ena vaccinet injiceras och ger upphov till skyddande antikroppar i blodet.
  Det andra vaccinet utgöras av en levande bakteriestam, som saknar kapsel och därför inte kan ge sjukdom.
  Vaccinet tas som tablett. Vaccination rekommenderas inte inför kortare turistresor.
• Hepatit A: Vaccination mot hepatit A reommenderas för resor utanför Europa, men epidemiutbrott förekommer även i västvärlden. Östeuropa anses vara ett relativt riskområde. Särskilda riskgrupper är de som:

1. reser till eller lever i länder där det finns ökad risk för hepatit A.
2. bor med någon som har hepatit A.
3. har oral-/analsex med någon som har hepatit A.
4. är injektionsmissbrukare.

Nästan 100% av de som vaccineras utvecklar ett skydd mot sjukdomen en månad efter första dosen. Efter två vaccindoser beräknas skyddseffekten till minst 20 år. 

• Hepatit B: Sjukdomen kan vara både akut och kronisk. Akut hepatit B läker ut hos cirka 90% av de som insjuknar. Ofta saknas dock akutstadium och därför kan kronisk hepatit B utvecklas flera decennier efter smittan. 
  Skyddseffekten efter tre doser är över 90%. Skyddet är långvarigt, minst 10 – 15 år.
• Meningokocker: Meningokocksjukdom är en akut insättande febersjukdom som brukar ge hjärnhinneinflammation med svår huvudvärk, kräkningar och nackstyvhet. 
  Vaccination rekommenderas till personer med sjukdomstillstånd som medför ökad risk att insjukna i invasiv meningokockinfektion.
  Vaccination kan även behövas vid resor till områden med pågående smittspridning. Inför Hajj, pilgrimsfärden till Saudiarabien, är det viktigt att komma ihåg att vaccination mot meningokocksjukdom krävs för inresa.
• Kolera: Symtomen börjar med akuta mag- och tarmsymptom med riklig, vattnig avföring, vanligen dock inte kräkningar. Sedan följer snabb uttorkning.
  Den som planerar att leva under enkla hygieniska förhållanden i områden med stor risk för kolerasmitta, arbeta i flyktingläger, eller de som äter magkatarr-/magsårsmediciner, har någon bakomliggande sjukdom som till exempel tarmsjukdom, diabetes, hjärt- eller njursjukdom, bör överväga vaccination. Vaccination sker vid två tillfällen: 

1. Ta första dosen minst tre veckor före avresa
2. Ta den andra dosen 1 – 6 veckor efter den första dosen. Det är bäst att ta den andra dosen senast en vecka före avresa.
3. Barn som är mellan två och sex år behöver tre doser.
4. Vaccinet är drickbart och tas oftast hemma. 

• Japansk encefalit: Vaccinet rekommenderas till vuxna, ungdomar och barn i åldern två månader och äldre som vistas längre tid i länder där japansk encefalit är endemiskt (inhemsk) eller som ska uppehålla sig på landsbygd i områden med många sjukdomsfall.
  Skyddande nivåer av antikroppar uppnås efter fyra veckor efter den andra vaccinationsdosen för majoriteten av de som vaccineras.
• Rabies: Rabies finns över nästan hela världen och kan drabba i stort sett alla däggdjur.
  Vaccination kan övervägas till resenärer som genom sitt yrke har ökad risk för kontakt med rabiessmittade djur eller människor.
  Vaccinering sker vid tre tillfällen och efter den sista dosen har man ett grundskydd mot sjukdomen.
  Det vaccin som används för närvarande ger en bra skyddseffekt. Även om du blivit vaccinerad mot rabies före resan ska ytterligare vaccination ges så snart som möjligt vid misstänkt smitta.
• Gula febern: Sprids via myggor och är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Förekommer i tropiska Afrika, Central- och Sydamerika. Vaccin mot gula febern skyddar 95% av de vaccinerade inom en vecka.
  
  

• Bältros (herpes zoster): Sjukdomen ger vanligen smärta och utslag i form av blåsor. Typiskt är att blåsorna lägger sig som ett band på ena sidan av kroppen, men de kan förekomma överallt på kroppen. En person som aldrig har haft vattkoppsvirus i kroppen kan därför inte få bältros.
  Man kan inte få bältros av någon som har vattkoppor eller bältros.
  Vaccinet innehåller levande, försvagat varicella zoster-virus.
  Vaccinet ges som en singeldos och injiceras subkutant (under huden).
• Meningokocker: Meningokocksjukdom är en akut insättande febersjukdom som brukar ge hjärnhinneinflammation med svår huvudvärk, kräkningar och nackstyvhet. 
  Vaccination rekommenderas till personer med sjukdomstillstånd som medför ökad risk att insjukna i invasiv meningokockinfektion.
  Vaccination kan även behövas vid resor till områden med pågående smittspridning. Inför Hajj, pilgrimsfärden till Saudiarabien, är det viktigt att komma ihåg att vaccination mot meningokocksjukdom krävs för inresa.
• Vattkoppor (Varicella): Vattkoppor börjar i allmänhet med lätt till måttlig feber och värk i kroppen under något dygn. Sedan uppstår ett kliande, blåsformigt utslag. De brukar först ses på bålen, senare i ansikte, hårbotten och munhåla.
  Vaccin mot vattkoppor ges i Sverige i första hand till särskilda medicinska riskgrupper.
  För närvarande rekommenderas vaccination av barn med underliggande sjukdom som nedsätter immunförsvaret, till exempel maligna sjukdomar och kronisk njursjukdom.
  Vaccin mot vattkoppor kan ges till barn från 9 månaders ålder och vuxna. Rekommendationen är två doser med minst fyra veckors mellanrum för att uppnå skydd mot vattkoppor. 
• Tick-Borne Encephalitis (TBE) – fästingburen encefalit: TBE yttrar sig som en hjärninflammation med hög feber, svår huvudvärk och ibland kramper och förlamningar. De flesta blir helt återställda men upp till 30% får långdragna eller till och med bestående besvär, som till exempel uttalad trötthet och minnesstörningar.
  Vaccination brukar rekommenderas till permanent- och sommarboende i riskområden och till personer som vistas mycket i skog och mark i områden med hög smittrisk och som ofta blir fästingbitna.
  TBE-vaccin till barn kan ges från 1 års ålder och ger ett generellt bra skydd. Cirka 90% av de vaccinerade har skyddande antikroppar två veckor efter den andra vaccindosen.
  Två vaccindoser kan anses ge ett tillräckligt skydd som varar ungefär ett år.
  Efter tre doser har nästan 100% av de vaccinerade skydd i minst tre år.

Vaccinet skyddar endast mot TBE. Det skyddar inte mot en infektion orsakad av Borrelia-bakterien, som också överförs via fästingar och som ibland kan ge liknande symptom. 

Källor: Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket.