Vad händer med huden vid kyla?
Fjällvandrare, skidåkare och bergsklättrare kan utsättas för stark kyla och blåst. Skador på händer och fötter utgör 90 % av alla köldskador.
Kyla leder till ökad avdunstning från huden och kommer hos de flesta leda till torrare hud. För personer med eksem och andra hudbesvär, som innebär att huden yta redan är skadad, kan detta leda till att symptomen förvärras.
För att förebygga uttorkning av huden bör du undvika att tvätta ansiktet med tvål innan du ska ut i kallt väder. Fett som du har i hyn i ansiktet bidrar till att skydda mot uttorkning. Att smörja in huden med en fet, vattenfri kräm innan du ska ut kan också bidra till huden inte torkar ut lika lätt. Kyla kan också leda till frostskador i huden som uppstår när kylan skadar vävnaden.
Frostskador delas in baserat på svårighetsgrad:
- Första och andra graden är ytliga skador
- Tredje och fjärde graden är djupa skador som inte är begränsade till huden.
Öron, näsa, händer och fötter är mest utsatta för frostskador.
Hur kan jag förebygga och undvika frostskador?
För att förebygga frostskador bör du klä dig väl, och om möjligt skydda så mycket som möjligt av huden, också i ansiktet, med varma, torra kläder. Om det är mycket kallt bör tiden utomhus begränsas. Är du ute i svår kyla kan hudfärg och känsla i fingrar och tår vara vägledande om det finns risk för förfrysning.
Köldskador av olika grad
En köldskada utvecklas i flera stadier. Är det bara huden yta som är förfrusen räknas det som en förfrysning av första graden.. Det börjar med klåda och smärtor. Hudytan blir sedan vit eftersom den förlorar sin blodförsörjning. Slutligen förlorar man känseln i huden, som känns domnad. Denna grad av köldskada ger ingen varaktig skada eftersom endast hudytan är drabbad. Det kan dock uppstå en långvarigt ökad känslighet för kyla efter en köldskada.
Om förfrysningen fortsätter blir huden frusen och hård. Detta är en andragradsskada. De djupare hudskikten är ännu inte drabbade och huden är fortfarande rörlig
Om förfrysningen går ännu längre uppstår en djup köldskada, en tredje eller fjärde gradens förfrysning. Då blir muskler, senor, blodkärl och nerver i den köldskadade extremiteten (armen eller benet) nerfrysta. Det frysta området blir hårt och känns träaktigt.
Så här behandlar du förfrysning
Det viktigaste vid förfrysning är att söka skydd och komma in i värme. Värm upp de förfrysta hudpartierna försiktigt genom att täcka dem med kläder eller håll dem mot varm hud, men gnugga inte. Var också försiktig med hög värme så att du inte brännskadar huden eftersom huden i de förfrysta partierna kan ha nedsatt känsel. Förfrysta händer kan värmas upp i ljummet, men inte varmt, vatten. Den skadade kroppsdelen bör hållas högt de första timmarna efter skadan för att undvika eller minska svullnad. Drick gärna något varmt.
Detta bör du inte göra vid första gradens köldskada:
- Använder du vatten som är varmare än 39 °C så kan det ge mer smärtor under uppvärmningen.
- Använder du vatten som är varmare än 50 °C kan du förvärra skadan och försämra prognosen.
- Att gnida snö på det skadade området förvärrar tillståndet.
- Uppvärmning med varm, torr luft, till exempel från öppen eld eller hårtork, torkar ut det skadade området. Det är också svårt att kontrollera temperaturen.
Uppsök läkare om domningarna i de utsatta områdena inte avtar och undvik att utsätta det skadade området för ytterligare kyla.
Klarar barn och äldre kyla?
Barn drabbas lättare av köldskador än vuxna och bör inte vistas utomhus längre perioder i extrem kyla. Barns hud är tunnare än vuxnas och skyddas enklast med kläder och en fet fuktidghetskräm. Ta med extra, torra kläder till barn, framför allt vantar och strumpor är viktigt. Ät och drick ordentligt.
Riktigt små barn är känsliga för kyla och bör inte vara ute någon längre stund i temperaturer under minus tio grader. Barn bör inte heller sova utomhus eller träna ute när det är kallare än minus tio grader. Barn och äldre är mer utsatta för nedkylning än friska vuxna, eftersom dessa personer inte reglerar värmen i kroppen lika bra. Äldre kan också ha nedsatt känslighet för kyla. Små barn har inte samma möjlighet att säga till om de har problem med kyla som vuxna har, så det är viktigt att hålla ett öga på dem när de är ute i kallt väder.
Vad händer med lungorna vid kyla?
Nedkylning kan stimulera receptorer i luftvägarna och leda till att delar av luftvägarna drar sig samman och det blir svårare att andas. De som har astma eller andra lungsjukdomar bör därför iaktta försiktighet i kyla. Det är dock individuellt hur stora problem med kyla en person har och det är därför viktigt att vara noga med medicinering och vara uppmärksam på andningssvårigheter under vintermånaderna.
Immunförsvaret och kyla
Forskning visar att kyla kan ha betydelse för hur ofta vi blir sjuka. En trolig förklaring till detta är att kyla påverkar blodgenomströmningen, vilket innebär att till exempel färre immunceller skickas till näsan för att försvara kroppen mot virus. Man blir alltså inte sjuk av kylan i sig men att man blir mer sårbar för infektioner om man fryser.
Att förkylningar, influensa och en del andra virussjukdomar är mer utbrett under vinterhalvåret beror knappast på kylan i sig utan snarare handlar det om att vi tillbringar mer tid inomhus och har tätare kontakt med varandra så att risken för smitta ökar.
Träning i svår kyla
Vid aktivitet och rörelse andas du snabbare vilket innebär en snabb förlust av värme i luftvägarna. Luftvägarna blir därför extra utsatta vid träning i kyla. Ska du ändå träna utomhus när det är kallt finns det ett par saker att tänka på.
Träna lugnare, undvik allt för intensiv aktivitet. De som har känsliga luftvägar kan uppleva att träning i kyla bidrar till astmatiska reaktioner. Ett sätt att undvika detta kan vara genom att täcka mun och näsa med en buff eller halsduk men fukt från mun och nästa kan leda till att textilier framför ansiktet fryser till.
Friska, vuxna kan träna utomhus när det är kallt medan personer med astma, KOL eller andra kända luftvägsproblem bör vara försiktiga med att träna utomhus när det är kallt. Värmeförlusten är större när det är kallt och det ställer krav på kläder, särskilt om risk för nedkylning föreligger. Kroppen blir snabbt nedkyld i våta och svettiga kläder så var noga med att ta med ombyte.
Nedkylning/hypotermi
Hypotermi (nedkylning) fastställs genom att man mäter kroppens kärntemperatur. Under 35 grader räknas som hypotermi och kan visa sig vara av olika allvarighetsgrad. Kroppen är utrustad med funktioner som bidrar till att hålla en normal kroppstemperatur, men i situationer då kroppen förlorar mer värme än den producerar, särskilt i våta och kalla situationer, så kan kärntemperaturen sjunka.
Allvarlig nedkylning kan vara livshotande och kan förekomma i samband med alkohol eller olyckor som omfattar snö eller kallt vatten. En nedkyld person förlorar ofta förmågan att tänka klart så brukar allvaret i situationen och behovet av hjälp ofta vara oklart för den drabbade.
Första-hjälpen vid nedkylning
Det viktigaste är att få bort personen från kylan. Om man är utomhus är det inte lämpligt att ta av eventuellt våta kläder från den drabbade utan försök hellre att klä på den nedkylda personen ytterligare, särskilt huvudet. Tillkalla alltid medicinsk hjälp (ambulans) vid allvarlig nedkylning. Att dela kroppsvärme med den nedkylda personen och erbjuda varm dryck är andra alternativa uppvärmningmetoder. Värm inte upp armar och ben för snabbt, då tvingas det kalla blodet tillbaka till hjärta och lungor och sänker kärntemperaturen ytterligare.
Källa: 1177 Vårdguiden, KTH.se, med flera.
