Hudens funktion

Till hud räknas även naglar och hår som båda består av hårt keratin (ett protein). Hudytan hos en vuxenmänniska är mellan 1,5 och 2 kvadratmeter och väger mellan fyra och fem kg vilket gör huden till kroppens tyngsta organ.

De grundläggande funktionerna hos huden är:

• Skydd: Huden skyddar oss mot yttre faktorer som UV-strålning, bakterier och virus.
• Reglering: Huden reglerar kroppstemperaturen och hjälper till att hålla kroppen återfuktad.
• Känslighet: Huden är vårt största sinnesorgan och ger oss känslighet för tryck, temperatur, beröring och smärta.

Hudens yttersta lager kallas överhuden (epidermis) och är mellan 0,05-1,5 mm tjockt. Vid ögonlocken är överhuden tunn, medan den på fotsulorna och andra delar av kroppen som utsätts för påfrestningar är tjockare. Hornlagret kallas det översta lagret av överhuden, vilket består av döda celler som innehåller det hårda hornämnet keratin. Hornlagret skyddar kroppen mot stötar och gör huden nästan helt vattentät. Samtidigt hindrar hornlagret bland annat bakterier och kemikalier från att komma in i kroppen.

Under överhuden är läderhuden (dermis) belägen. Detta lager är omkring 1–4 mm tjockt. Det är uppbyggt av fibrer och innehar gott om blodkärl, nerver och känselkroppar. I läderhuden finns även svettkörtlar och talgkörtlar. I talgkörtlarna bildas talg som gör huden mjuk. I svettkörtlar produceras svett som senare mynnar ut i små öppningar, porer. Svett består av vatten och salter och är nästan helt luktfri; det är endast när svett kommer i kontakt med bakterier som det börjar lukta.

I underhuden (subcutis) lagras fett som isolerar kroppen från stötar och kyla. Överviktiga personer har mer underhud än magra.
Bland annat proteinerna kollagen och elastin bygger upp huden.

De olika lagren i huden samarbetar för att skydda kroppen mot yttre faktorer. Överhuden är det första försvaret mot UV-strålning, bakterier och virus. Läderhuden innehåller kollagen och elastin, som ger huden dess styrka och elasticitet. Dessa egenskaper hjälper till att skydda huden mot stötar och skador. Underhuden innehåller fettväv, som ger huden värmeisolering och skydd mot kyla.

Huden är ett viktigt organ som påverkar många andra funktioner i kroppen. En frisk hud kan hjälpa till att skydda kroppen mot infektioner, reglera kroppstemperaturen och ge oss känslighet. En ohälsosam hud kan öka risken för infektioner, hudproblem och andra hälsoproblem.

Här är några exempel på hur hudens hälsa kan påverka andra funktioner i kroppen:

• Torr hud kan öka risken för eksem och andra hudproblem.
• Fet hud kan öka risken för akne och andra hudproblem.
• Hud som är skadad eller inflammerad kan öka risken för infektioner.
• Hud som är solskadad kan öka risken för hudcancer.

Överhudens celler avstöts kontinuerligt och ersätts av celler som bildas i hudens basala lager. Hudens yta, hornlagret, utgörs av döda celler, fyllda av det motståndskraftiga proteinet keratin. Tillväxten av celler regleras av flera faktorer. Hudens åldrande är en långsam process under hela livet. Tecken observeras redan i 30-årsåldern. Huden blir tunnare och får fina linjer, tydligast kring ögonen där huden är tunn.

Kollagenproduktionen minskar och huden blir mindre elastisk och tappar lyster. Samtidigt börjar fler pigmentfläckar synas. Då huden blir tunnare blir den mer ömtålig och reagerar starkare på yttre påverkan som till exempel solljus. Hastigheten i hudens åldrande beror dels på arv, dels på yttre faktorer, exempelvis solljus, tobaksrökning, kost och livsstil.

Hudens pigmentbildning skyddar hudcellernas DNA, vilket kan skadas av ultraviolett strålning. Solljus kan göra huden solbrynt eller solbränd. Detta stimulerar pigmentbildningen, men den påverkas även av hormonella faktorer, till exempel en ökande pigmentering vid graviditet. Vissa hudområden är normalt mer pigmenterade, exempelvis vårtgård och delar av könsorgan. Människans hudfärg beror dessutom på fler faktorer än pigmentering, exempelvis på blodets syremättnad och födan. Pigmenteringen kan även vara ojämn, exempelvis som fräknar.