Högt kolesterol

Kolesterol är ett av kroppens fettämnen och bildas i levern. Kolesterol, och ett annat fettämne som kallas triglycerider, är viktiga byggstenar i våra celler och nödvändigt för många funktioner i kroppen, bland annat för bildande av D-vitamin, gallsyra och vissa hormoner. 

Högt kolesterol är ett tillstånd där kolesterolnivån i blodet är för hög, oftast på grund av för höga nivåer av LDL-kolesterol. Högt kolesterol kan vara en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, inklusive hjärtinfarkt och stroke.

Hög nivå av kolesterol i blodet är i sig inte en sjukdom, men en riskfaktor för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. Högt kolesterol kan leda till att det bildas fettlagringar i blodkärlen (åderförkalkning). Diametern i blodkärlen minskar och blodet möter mer motständ i blodkärlen. Därmed kan högt kolesterol vara en bidragande orsak till högt blodtryck.
Åderförfettning kan också tillsammans med blodplättar (trombocyter) bilda blodproppar. Hela, eller delar, av blodproppen kan lossna och föras med blodet till andra organ och orsaka bland annat hjärtinfarkt eller stroke. 

Högt kolesterol ger ofta inga symtom. Det är därför det är viktigt att mäta kolesterolvärdet regelbundet, speciellt om du har riskfaktorer för högt kolesterol, till exempel:

• Ärftlighet: Om du har nära släktingar med högt kolesterol eller hjärt-kärlsjukdomar.
• Ohälsosamma kostvanor: Att äta en kost som är rik på mättat fett och transfetter kan öka kolesterolnivån.
• Brist på motion: Att inte motionera tillräckligt kan öka kolesterolnivån.
• Övervikt eller fetma: Att vara överviktig eller fet kan öka kolesterolnivån.
• Rökning: Rökning kan öka kolesterolnivån och skada blodkärlen.
• Diabetes: Personer med diabetes har ofta för höga nivåer av LDL-kolesterol och triglycerider.
• Högt blodtryck: Personer med högt blodtryck har ofta för höga nivåer av LDL-kolesterol.

Förutom kost- och livsstilsförändringar kan din läkare bedöma om du behöver kolesterolsänkande mediciner. Det bedöms efter den totala risken för att utveckla hjärt- och kärlsjukdomar. 

Läkemedel vid behandling av högt kolesterol:

Statiner: Denna läkemedelsgrupp provas ofta först vid behov av kolesterolsänkande medicin. Statiner sänker kolesterolvärdet genom att hämma ämnet (enzymet HMG-CoA reduktas) som är nödvändigt för bildandet av kolesterol. Både det totala kolesterolvärdet och LDL-kolesterolet sänks men HDL-kolesterolet (det "goda" kolesterolet) ökar. Triglycerinmängden minskar också.  

Statiner bör tas på kvällen för att ge bäst effekt. Det beror på att kroppen bildar mer kolesterol på natten. Statiner ger ofta få biverkningar men en del märker av illamående och trög mage. Om du får muskelsmärtor bör du kontakta din läkare.

Resiner: Detta binder gallsyror i tarmen och genom att förhindra att de återupptas i blodet kan de hjälpa till att öka nedbrytningen av kolesterol i levern. Resiner används vanligen i kombination med annat läkemedel. De påverkar även åderförkalkning på ett gynnsamt sätt. Biverkningar kan vara förstoppning och illamående. 

Fibrater: Dessa kan hjälpa till att sänka din totala kolesterolnivå och mängden nyttig HDL-kolesterol höjs. Fibrater har bra effekt på omsättningen av blodfetter. Risk för biverkningar finns, främst illamående och diarré. 

Kolesterolupptagshämmare: Dessa blockerar tarmens kolesterolupptagning. De kan användas på egen hand, ibland i kombination med statiner. Även dessa kan orsaka magbesvär.

Det finns olika sorters kolesterol i kroppen: 

• HDL-kolesterolet (High Density Lipoprotein) är det "goda" kolesterolet som transporterar (städar) bort fettämnen från blodkärlen för att tas om hand av levern.
• LDL-kolesterol (Low Density Lipoprotein) är det "dåliga" kolesterolet som transporterar fettämnen från tarmen och runt i kroppen och som kan bilda avlagringar på insidan av blodkärlen. Höga nivåer av HDL skyddar mot hjärt- och kärlsjukdomar medan höga nivåer av LDL ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Det är lika ohälsosamt att ha för lite nyttigt kolesterol som för mycket onyttigt, det bästa är en balans mellan de två sorterna. 

Höga kolesterolvärden påverkar långsamt dina blodkärl och gör dem stelare och trängre – ofta finns inga tidiga symtom och därför kan det vara bra att själv ha koll på sitt kolesterolvärde. Kolesterolvärdet mäts i mmol per liter blod. Blodprovet kan tas på vårdcentralen.

• LDL bör vara under 3,0 mmol/l
• HDL bör vara över 1,0 mmol/l (män)
• HDL bör vara över 1,2 mmol/l (kvinnor)
• Totalkolesterol (HDL + LDL) bör vara under 5,0 mmol/l

Vi har också en annan sorts fettämnen i kroppen som kallas triglycerider. Triglycerider finns i blodet och ger också en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar vid höga värden. Det är ett fettämne som kroppen inte kan producerar själv utan det kommer från maten vi äter. Fettämnet absorberas av tarmen och kommer på så sätt till levern för att sedan transporteras vidare till olika delar i kroppen via blodet. Det används sedan som energi, men det kan även förvaras i form av fett på kroppens fettvävnad. Triglyceridvärdet är tätt förknippat med kost och ett högt värde kan tyda på stort intag av kolhydrater, alkohol eller ett metabolt syndrom. Även rökning och fysisk inaktivitet ger höga triglyceridvärden. Arv kan också spela in. 

Kost- och livsstilsförändringar:

• Minska mängden mättat fett (margarin, mjöälkprodukter och kött) och socker. Läs mer om fett här.
• Ät mer fisk.
• Ät mer fiberprodukter, frukt och grönsaker.
• Drick måttligt med alkohol
• Om du är överviktig kan du försöka gå ner i vikt.
• Regelbunden fysisk aktivitet.
• Sluta röka. Läs mer om hur du kan få hjälp att sluta röka.

• Om du har personer i din närmaste familj med hjärt- och kärlsjukdomar eller om du har andra riskfaktorer så kan det vara lämpligt att kolla ditt kolesterolvärde, eventuellt också blodtrycket, hos läkare.
• Om du tror att du kan ha högt kolesterol.
• Om du noterar muskelsmärtor om du använder statiner, eller andra obehagliga biverkningar vid användande av kolesterolsänkande mediciner. 

Källa: Hjärt- lungfonden, Vårdguiden 1177 mfl.