Boosta immunförsvaret: går det?

Immunförsvaret är kroppens försvar mot infektioner. Det består av en komplex samling av celler, vävnader och organ som arbetar tillsammans för att skydda kroppen från skadliga mikroorganismer, såsom virus, bakterier och svampar.

Ett starkt immunförsvar är viktigt för att hålla sig frisk. Det kan hjälpa till att förhindra infektioner, minska symtomen om du blir sjuk och påskynda återhämtningen.

Det finns några grundläggande saker du kan göra för att stärka ditt immunförsvar.
Här är några tips:

Ha en hälsosam livsstil. En hälsosam livsstil är grunden för ett starkt immunförsvar. Det innebär att äta en hälsosam kost, få tillräckligt med sömn, motionera regelbundet och undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion.
Tvätta händerna ofta. Tvätta händerna med tvål och vatten i minst 20 sekunder, särskilt innan du äter, efter att du har varit på toaletten och efter att du har varit i kontakt med någon som är sjuk.
Undvik nära kontakt med sjuka personer. Om du känner dig sjuk, stanna hemma från jobbet eller skolan för att förhindra att du smittar andra.

• Ha en hälsosam livsstil. En hälsosam livsstil är grunden för ett starkt immunförsvar. Det innebär att äta en hälsosam kost, få tillräckligt med sömn, motionera regelbundet och undvika rökning och överdriven alkoholkonsumtion.
• Tvätta händerna ofta. Tvätta händerna med tvål och vatten i minst 20 sekunder, särskilt innan du äter, efter att du har varit på toaletten och efter att du har varit i kontakt med någon som är sjuk.
• Undvik nära kontakt med sjuka personer. Om du känner dig sjuk, stanna hemma från jobbet eller skolan för att förhindra att du smittar andra.

Ibland kan det vara bra att boosta sitt immunförsvar lite extra, till exempel om du är stressad, har en förkylning eller är i riskzonen för att bli sjuk.

• Kosttillskott kan hjälpa dig om du har konstaterad brist på olika vitaminer och mineraler.
• Ät mer av vissa livsmedel. Vissa livsmedel är särskilt bra för immunförsvaret, till exempel färska frukter och grönsaker, fullkorn, magert protein och probiotika.
• Få tillräckligt med sömn. Sömn är viktigt för att kroppen ska kunna reparera sig och återhämta sig. Vuxna bör få minst 7-8 timmars sömn per natt.
• Motionera regelbundet. Motion hjälper till att stärka immunförsvaret och minska inflammation.
• Undvik stress. Stress kan försvaga immunförsvaret. Det är viktigt att hitta sätt att hantera stress, till exempel genom yoga, meditation eller avslappningsövningar.

Sömn:
Sömn är viktigt för att kroppen ska kunna reparera sig och återhämta sig. Under sömnen producerar kroppen hormoner som hjälper till att stärka immunförsvaret. Vuxna bör få minst 7-8 timmars sömn per natt.

Stress:
Stress kan påverka immunförsvaret. När du är stressad producerar kroppen hormoner som kan hämma immunförsvarets funktion. Det är viktigt att hitta sätt att hantera stress, till exempel genom yoga, meditation eller avslappningsövningar.

Utöver de ovan nämnda tipsen finns det några andra vanor och beteenden som kan ha en positiv effekt på immunförsvaret. Här är några exempel:

• Rök inte. Rökning kan skada immunförsvaret och öka risken för infektioner.
• Undvik att överanstränga dig. Överdriven ansträngning kan försvaga immunförsvaret.
• Undvik alkohol. Alkohol kan försvaga immunförsvaret och öka risken för infektioner.

Immunförsvaret, också kallat immunsystemet, är kroppens försvarssystem som skyddar oss mot sjukdom och främmande ämnen. Det består av olika sorters celler och proteiner som gemensamt bidrar till att förhindra infektioner. Cellerna i immunförsvaret befinner sig på olika platser i kroppen, men särskilt i benmärgen, lymfknutarna, mjälten och lymfatisk vävnad i tarmarna. 

Ett bra och välfungerande immunförsvar är varken för aktivt eller för passivt. Ett överaktivt immunförsvar kan angripa när man inte vill och orsaka olika sorters sjukdomar. Då kan det vara nödvändigt att behandla med så kallade immundämpande läkemedel, i form av tabletter eller spruta. Lyckligtvis har de flesta ett immunförsvar som gör varken mer eller mindre än det ska.  

Tillstånd då immunförsvaret kan orsaka problem:

Autoimmuna sjukdomar: Kända sjukdomar som diabetes typ 1, MS (Multipel Skleros), reumatisk artrit (ledgångsreumatism), psoriasis och Chrons sjukdom är exempel på olika autoimmuna sjukdomar. Dessa sjukdomar har gemensamt att immunförsvaret felaktigt angriper kroppens egna celler och vävnad trots att de varken är främmande eller skadliga. Det som skiljer sjukdomarna åt är vilken del av kroppen som felaktigt angrips.
Organtransplantation: Här fungerar immunförsvaret normalt, men det är viktigt att immunförsvaret inte stöter bort det nya organet. 
Allergi: Vid allergi reagerar kroppen på ett ofarligt ämne eftersom immunförsvaret tolkar det som ett skadligt angrepp. 

Vi är helt beroende av ett välfungerande immunförsvar, som skyddar oss mot infektioner, för att överleva. Detta komplexa system jobbar hela tiden med att hålla bort oönskade intrång. Immunförsvaret gör detta i samarbete med andra delar av kroppen, till exempel huden, som fungerar som ett yttre skydd mot bakterier, virus och andra mikroorganismer. 

Immunförsvarets uppgifter består av att upptäcka, städa upp och sätta igång reparationer efter skador på vävnad, samt oskadliggöra sjukdomsframkallande mikroorganismer och andra potentiellt skadliga ämnen. 

När främmande ämnen eller mikroorganismer når kroppen startar immunförsvaret en inflammationsreaktion. Det hindrar till exempel bakterier från att orsaka skador i kroppen. Inflammation kännetecknas av smärta, svullnad, rodnad, värmekänsla och nedsatt funktion. Man kan också sänkt allmäntillstånd vid till exempel feber, minskad matlust och en känsla av att vara sliten. 

Vi är helt beroende av ett välfungerande immunförsvar, som skyddar oss mot infektioner, för att överleva. Detta komplexa system jobbar hela tiden med att hålla bort oönskade intrång. Immunförsvaret gör detta i samarbete med andra delar av kroppen, till exempel huden, som fungerar som ett yttre skydd mot bakterier, virus och andra mikroorganismer. 

Immunförsvarets uppgifter består av att upptäcka, städa upp och sätta igång reparationer efter skador på vävnad, samt oskadliggöra sjukdomsframkallande mikroorganismer och andra potentiellt skadliga ämnen. 

När främmande ämnen eller mikroorganismer når kroppen startar immunförsvaret en inflammationsreaktion. Det hindrar till exempel bakterier från att orsaka skador i kroppen. Inflammation kännetecknas av smärta, svullnad, rodnad, värmekänsla och nedsatt funktion. Man kan också sänkt allmäntillstånd vid till exempel feber, minskad matlust och en känsla av att vara sliten. 

Skadliga intrång möter först och främst det medfödda immunförsvaret och det är denna del som oskadliggör merparten av de främmande ämnena och organismerna. Denna del av immunförsvaret angriper omedelbart skadliga intrång från bakterier och virus när kroppen utsätts för dem. 

Det medfödda immunförsvaret kan också delas in i en inre och en yttre del. Den yttre delen består av en barriär som bakterierna eller viruset möter när de försöker nå kroppen. Detta är bland annat hud, slemhinnor, magsyra och normalflora (sammanfattande term för mikrober som förekommer normalt hos människor). Dessa hindrar skadliga mikroorganismer på olika sätt. 

Den inre delen av det medföda immunförsvaret  består av olika vita blodceller, som till exempel neutrofila granulocyter och makrofager, som angriper och "äter upp" inkräktare. Dessa skickar också ut signalsubstanser som aktiverar andra delar av immunförsvaret. 

Om inkräktare överlever det medfödda immunförsvaret aktiveras det specifika immunförsvaret. Denna del av immunförsvaret består också av vita blodceller, här med en undergrupp som kallas lymfocyter. Lymfocyter består av B- och T-lymfocyter som samarbetar för att knäcka de sjukdomsframkallande mikroberna. Dessa arbetar mer avancerat och specifikt där oliak celler minns och förstår en specifik inkräktare, i motsats till det medfödda immunförsvaret som angriper alla inkräktare det stöter på. 

Källor: 1177 Vårdguiden, Vetenskap & hälsa.