Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är kronisk och förvärras gradvis. Processen leder till att personen förlorar mentala funktioner, som till exempel minne, och därefter förmågan att utföra praktiska uppgifter. Sjukdomen är uppkallad efter den tyska läkaren Alois Alzheimer som beskrev sjukdomen första gången år 1907.

Varje år insjuknar mellan 20 000 och 25 000 personer i Sverige i en demenssjukdom. Av dessa är cirka 60 procent Alzheimers sjukdom. Det är inte bara äldre personer som drabbas men risken att insjukna ökar med stigande ålder.

Den bakomliggande orsaken till  Alzheimers sjukdom tros vara en kombination av flera faktorer. Hög ålder är en viktig riskfaktor för att utveckla en demenssjukdom. Personer som har nära släktingar med Alzheimers sjukdom löper också större risk för att drabbas. Andra riskfaktorer är bland annat högt blodtryck och diabetes.

Det är viktigt att en person med Alzheimers sjukdom får tillräckligt med energi från maten, men matens kvalitet är också betydelsefull. Studier visar att Alzheimers sjukdom i tidigt stadium kan bromsas avsevärt av en hälsosam kost. Fettsyror med Omega-3, uridin och kolin behövs för att nervkopplingarna i hjärnan ska fungera. Dessa ämnen finns naturligt i kost, men det kan vara svårt att få i sig tillräckligt stora mängder. Souvenaid innehåller dessa viktiga näringsämnen och kan fungera som ett komplement till en varierad kost.

Souvenaid är en näringsdryck för kostbehandling av tidig Alzheimers sjukdom och finns i tre olika smaker – jordgubb, vanilj och cappucino. Den förvaras i rumstemperatur och en flaska Souvenaid är det rekommenderade intaget är en flaska per dag. Produkten innehåller mjölkprotein men har lågt innehåll av laktos och är glutenfri. Tänk på att inte använda Souvenaid om du är allergisk mot fisk, soja eller mjölkprotein.

Rådgör alltid med vårdpersonal innan du börjar med Souvenaid.

Alzheimers sjukdom är en hjärnsjukdom där hjärncellerna dör onormalt fort. Mellan nervcellerna i hjärnan bildas så kallat plack som är giftig för hjärncellerna. Skadan uppstår först i den del av hjärnan som heter hippocampus och sedan sprider sig skadan vidare till tinning- och hjässlober. 

Alzheimers sjukdom kommer smygande och att fastställa exakt tidpunkt när den debuterar, går inte. Sjukdomen kan delas upp i olika faser, eller stadier:

Initialfasen
Den börjar vanligtvis med minnessvårigheter, framför allt inom det episodiska minnet, alltså vad man gjorde, sa och tänkte nyss. Det som faller ur minnet kan vara sådant som var man lagt sina nycklar och vad man ätit till middag. Det kan vara svårt att göra snabba associationer och dra slutsatser samtidigt som förmågan att klara av hög arbetsbelastning under stress minskar. Yrkesverksamma personer med nedsatta kognitiva funktioner kan ofta fara illa under den här perioden.

Minnesstörningar visar sig tidigare hos yngre, yrkesverksamma personer än hos äldre, framför allt hos dem som har yrken med höga krav på minneskapacitet och associationsförmåga. Många drabbade märker att det inte står rätt till och att minnet inte fungerar som det ska, långt innan andra noterar problemen.

Under den här fasen använder sig den drabbade ofta av både medvetna och omedvetna strategier för att kompensera minnesnedsättningen. Han eller hon skriver till exempel minneslappar och undviker krävande uppgifter.

Den initiala fasen kan vara i allt från 1 upp till 10 år. 

Första fasen - mild demens
När minnesstörningen är så uttalad att den orsakar ett handikapp samtidigt som den drabbade visar tecken på nedsättning av andra högre hjärnfunktioner, beskrivs tillståndet som mild demens.

Minnesstörningen är uppenbar för närstående då den drabbade upprepar frågor eller missar överenskommelser. Som regel har den drabbade nu också svårigheter med själva tänkandet, alltså att uppfatta och förstå komplexa resonemang.

Vid mild demens finns också andra kognitiva symtom. Svårigheter att på ett rimligt sätt utföra olika praktiska moment visar sig till exempel i form av problem med att hantera mobiltelefonen och fjärrkontrollen till teven. Språkstörningar med svårigheter att hitta ord kan leda till att den drabbade drar sig tillbaka och undviker situationer där till exempel förmågan att konversera sätts på prov. I den tidiga demensfasen är också förmågan att hitta i nya miljöer nedsatt. I de flesta fall klarar patienten av att bo kvar i sitt hem.

Den milda fasen varar under ett till fyra år.

Andra fasen - medelsvår demens
Symtomen vid Alzheimers sjukdom under den andra fasen domineras av allt mer tydlig minnesstörning. Det märks också markanta svårigheter att med papper och penna återge till exempel formen på en cirkel eller kub.

De mer uttalade minnessvårigheterna leder till att den drabbade kan ha problem att för stunden hålla den enklaste uppgift i minnet. Språket blir allt mer svårbegripligt och problemen tilltar med att knäppa knappar och få på sig en tröja på rätt håll. Det kan också vara svårt att läsa texten i en tidning, att hitta i sin omgivning och orientera sig rumsligt.

Samtidigt finns allmänna kognitiva symtom i form av räknesvårigheter, nedsatt koncentrationsförmåga, nedsatt förmåga till abstrakt och logiskt tänkande och svårigheter att lösa vardagens problem.

I det här stadiet kan den drabbade inte längre fungera i sitt arbete och hemma krävs assistans i hushållet från närstående. En ensamstående kan oftast inte bo kvar hemma i den här fasen av sjukdomen. De som kan bo kvar hemma tillsammans med en anhörig eller närstående kan på dagtid delta i på aktiviteter på dagcenter. Andra flyttar till gruppboende för demenssjuka i slutet av den här fasen.

Den medelsvåra fasen varar oftast under två till fem år.

Tredje fasen - svår demens
Under tredje fasen förvärras samtliga symtom. Den sjuke kan inte komma ihåg namn på sina närstående och har också svårt att känna igen dem. Han eller hon kan inte orientera sig i den invanda miljön och kan inte skilja på dag och natt. Ofta upprepas monotona rörelser eller ord och fraser.

I slutstadiet är den sjuke säng- eller rullstolsbunden, urin- och avföringsinkontinent och måste skötas helt och hållet. Den sjuke får allt svårare att äta och tillgodogöra sig föda och andas allt sämre. Hela kroppen tacklar av och den sjuke går vanligen bort i en till demenssjukdomen sekundär sjukdom som lunginflammation eller någon annan infektion, hjärtsvikt eller lungemboli.

Den svåra fasen kan vara under ett till fyra år.

Symptomen kan skilja sig åt beroende på när sjukdomen debuterar. Därför talar man ibland om två former av Alzheimers sjukdom:

Senil demens av alzheimertyp: debuterar efter 65 år, ungefär 97 procent av drabbade har denna form.
Presenil Alzheimers sjukdom: debuterar före 65 år, i sällsynta fall redan vid 40 års ålder. 

Familjär Alzheimers sjukdom är en rent ärftlig form. Denna sjukdom brukar debutera före 65 års ålder och uppstår på grund av genmutationer som kan gå i arv. 

• Håll ordning och låt saker få bestämda platser.
• Trygg och välbekant hemmiljö är viktigt. 
• Bestämda och regelbundna rutiner underlättar.
• Använd gärna dagbok och kalender för att stötta minnet. Anteckna också gärna vid till exempel telefonsamtal eller andra diskussioner. 
• Låt klocka och kalender vara väl synliga.

Källor: Alzheimerfonden, Hjärnfonden, Demensförbundet, Läkemedelsboken.