ADHD

Adhd står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Det är inte en sjukdom och är inte kopplat till en persons intelligens eller begåvning. Adhd är en del av personens personlighet och påverkar de flesta delar av livet. Tidigare delades funktionsvariationen upp i add och adhd, där en person med add bedömdes ha samma symptom som någon med adhd men utan den hyperaktiva komponenten. Idag används inte diagnosen add längre utan enbart adhd, trots att symptomen skiljer sig mycket åt. Läs mer om de olika formerna av adhd nedan.

• Uppmärksamhetssvårigheter: Kan visa sig i form av svårigheter att koncentrera sig, slarvighet, glömskhet eller lättstördhet.
• Impulsivitet: Starka och svårkontrollerade känsloreaktioner, svårigheter att lyssna på andra och svårigheter att hantera ostrukturerade situationer. Impulsiviteten kan hos en del även visa sig som motorisk klumpighet.
• Överaktivitet: Svårigheter att reglera aktivitetsnivån efter det man gör, antingen blir det för mycket eller för lite, aktivitet. Svårigheter att varva ner och att sitta still kan varvas med extrem passivitet och utmattning.

Personer med adhd kan ha ett eller flera kärnsymptom.

Det finns tre olika former av adhd. Ibland kan man ha fler än en form.
Kombinerad form: du har svårt att fokusera och behålla din uppmärksamhet, hantera impulser och är överaktiv. Det är den vanligaste formen av adhd.
Huvudsakligen ouppmärksam form: du har framför allt svårt att fokusera och behålla din uppmärksamhet, men kan även ha problem med överaktivitet och att hantera impulser. Denna form av adhd kallas ofta add.
Huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form: du har framför allt svårt att hantera impulser och är överaktiv. Du kan i viss mån även ha uppmärksamhetsproblem. 

Orsakerna till adhd har varit omdebatterat under många år, tidigare var uppfattningen att uppväxtmiljön kunde utgöra en viktig förklaringsmodell till adhd mest framträdande. Numera visar forskning dock på att orsakerna i grunden är biologiska och att ärftligheten är hög, mellan 60 och 80%. De gener som kopplas till adhd har att göra med signalöverföring med signalsubstansen dopamin i hjärnan, särskilt i främre delen av hjärnan, där planering och beslutsfattande styrs.

Det finns mycket som kan underlätta för personer med adhd och ge bra förutsättningar för att få en fungerande vardag. Några exempel:

• Välstrukturerad vardag: Krav, förväntningar och miljö behöver anpassas för att undvika stress och överbelastning.
• Psykosociala insatser: Insatserna kan vara anhörigutbildningar, anpassning i skolan och på arbetsplatsen.
• Medicinering: för att lindra symtomen vid adhd förskrivs ibland centralstimulerande medicin.
• Förstående omgivning: omgivningen spelar en avgörande roll för hur allvarlig funktionsnedsättningen blir. En förstående omgivning underlättar livet för den som har adhd och ökar chanserna till en välfungerande vardag.
  
  

Barn kan behöva näringsdrycker av många olika anledningar. Exempelvis som nutritionsbehandling vid olika medicinska tillstånd, vid nedsatt aptit från medicinsk behandling (ex. vid ADHD-medicinering) eller vid långsiktig sjukdom som bidrar till nedsatt aptit, och även för återhämtning vid tillfällig sjukdom (t.ex influensa & halsfluss). Fortini är avsedda att användas under medicinsk övervakning vid inrådan av dietist, läkare eller apotekspersonal.

För att avgöra om en person har adhd görs en noggrann utredning av psykolog, läkare och om det gäller ett barn även en pedagog. Ibland medverkar även andra yrkesgrupper, som logopeder, sjukgymnaster eller arbetsterapeuter.

Utredningen består av medicinsk undersökning, tester samt intervjuer med personen som utreds och anhöriga. Om det gäller ett barn intervjuas även förskole- eller skolpersonal. Diagnostiseringen av vuxna kräver att man bedömer både den aktuella situationen och symtom under uppväxten.

Det främsta syftet med utredningen och diagnostiseringen är att skapa förståelse för personens förutsättningar och på så sätt lägga grunden för ett lämpligt bemötande från omgivningen.

Läkemedel som används vid ADHD påverkar omsättningen av vissa signalsubstanser i hjärnan (huvudsakligen dopamin). På så sätt kan uppmärksamhet, koncentrationsförmåga ökas samtidigt som impulsivt beteende kan minska.

Centralstimulerande medicin har visat ha god effekt vid ADHD. Vanligen påbörjas behandlingen med en låg dos som gradvis trappas upp tills man når önskad effekt. Detta görs också för att man ska få minsta möjliga biverkningar. Centralstimulerande medel klassas som narkotika. Om du ska resa utomlands ska du ha ett intyg med dig för att kunna ta med dig denna typ av läkemedel. Detta kan du få utskrivet på till exempel apoteket.
För resor utanför Schengen måste du kontakta ambassaden för det land du ska resa till.

Källor: Ki.se, Umo.se, Attention.se, fass.se