Klimakteriet

Laddar...

Vi skickar ett mejl till dig när produkten är tillbaka i lager

Genom att klicka på Skicka godkänner du vår policy gällande personuppgifter.

Klimakteriet, eller övergångsåldern som det ibland kallas, är begrepp som är laddade med både negativa och positiva tankar. Här försöker vi reda ut vad som händer i kroppen, knoppen och hur du tar hand om dig på bästa sätt, oavsett hur dina klimakterieår blir.

Vad händer i klimakteriet?

Klimakteriet, eller övergångsåldern, är en naturlig fas i kvinnors liv som innebär stora hormonella förändringar. Det är en tid av omställning, men det behöver inte vara negativt. Genom att förstå vad som händer i kroppen vid klimakteriet kan du bättre förbereda dig och ta hand om dig själv.

I en del sammanhang benämns denna period också menopaus, ett ord med rötter i både nylatin och grekiska, och betyder "slut" eller "upphörande". Ordet markerar alltså kvinnans sista menstruation.

Det är viktigt att komma ihåg att klimakteriet består av många olika faser, eller stadier, även om det finns individuella variationer hur faserna yttrar sig för kvinnan.

Redan som foster har ett flickfoster sju miljoner ägg  och när barnet föds har det cirka två miljoner ägg kvar. Dessa ägg utgör den så kallade äggstocksreserven. 

Vid pubertetens start består äggstocksreserven av ungefär 400 000 stycken ägg och från första mens dör cirka 1 000 ägg varje månad. Ungefär 400 mogna ägg frigörs sedan under den tid i livet då du har mens.

När det inte finns fler ägg kvar i äggstocksreserven slutar äggstockarna att producera östrogen och klimakteriet inträffar.

Kort fakta om klimakteriet

  • I Sverige ligger genomsnittsåldern för  klimakteriet vid cirka 50 år. Perioden kan inledas vid 45 års ålder men för en del börjar det inte förrän efter 55 års ålder. 
  • När klimakteriet börjar avgörs av bland annat arv och hur många äggceller som finns kvar i äggstockarna.
  • Däremot verkar det inte som att din ålder vid första mens påverkar hur tidigt eller sent klimakteriet börjar. 

Hur börjar klimakteriet?

Klimakteriet börjar oftast smygande med små förändringar. Menscykeln blir oregelbunden, och du kanske märker att klimakteriet symtom som värmevallningar och svettningar börjar dyka upp. Andra vanliga tecken är humörsvängningar, sömnproblem och torra slemhinnor.

Vad händer i kroppen när man är i klimakteriet?

Den främsta orsaken till klimakteriebesvären är att äggstockarna producerar allt mindre östrogen. Östrogen är ett viktigt hormon som påverkar många funktioner i kroppen. När östrogennivåerna sjunker kan det leda till en rad olika symtom.

Vilka besvär kan man få i klimakteriet?

Förutom de vanliga symtomen som nämnts ovan kan vissa kvinnor uppleva andra besvär, som viktuppgång, ledvärk, håravfall och minskad sexlust. Det är viktigt att komma ihåg att alla kvinnor upplever klimakteriet o

Varför kan magen bli större i klimakteriet?

Viktuppgång runt magen är vanligt under klimakteriet. Det beror dels på hormonförändringarna, dels på att ämnesomsättningen saktar ner. Regelbunden motion och hälsosam kost kan hjälpa till att hålla vikten i schack.

Vad kan jag själv göra för att må bra under klimakteriet?

Det finns mycket du kan göra för att lindra besvären och må bra under klimakteriet.

  • Behandling mot värmevallningar och svettningar kan innebära östrogen i form av tabletter, plåster eller gel. Man ska inte behandlas med östrogen om man har haft bröstcancer, blodpropp, leversjukdom eller har underlivsblödningar.
  • Vid torra och sköra slemhinnor i underlivet kan det räcka det med lokal östrogenbehandling med till exempel kräm eller slidpiller. Då påverkas inte heller resten av kroppen av behandlingen. 
  • Fysisk aktivitet, som en rask promenad minst en halvtimme fyra till fem gånger i veckan kan göra att du mår bättre både fysiskt och psykiskt.
  • Akupunktur, mindfulness och yoga kan i många fall minska värmevallningar och svettningar.
  • Det finns andra tillstånd som kan orska klimakterieliknande symptom, sök därför vård hos till exempel gynekolog om du upplever att din mens blir mer smärtsam, varar längre och blir rikligare, eller på annat sätt påverkar ditt vardagsliv. 

Källor: Dagens medicin, Svensk förening för obstetrik och gynekologi, 1177 Vårdguiden.

Förnya bank ID-session?
Din BankID session håller på att löpa ut. För att fortsätta vara inloggad behöver du förnya din session genom att bekräfta nedan
Kvar till utloggning