Hudcancer

Hudcancer är cancer (okontrollerad celldelning) som uppstår någonstans i huden. Hudcancer delas in i olika typer beroende på var i huden cancern uppkommer. 

Basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom är tre olika typer av hudtumörer. Mest känt för många är malignt melanom. Cancertypen förekommer i alla åldrar men är mycket sällsynt hos barn.

Detta är den allvarligaste formen av hudcancer och den medicinska termen är malignt melanom. Den kan sprida sig om cancern inte behandlas i tid. Därför är det viktigt att upptäcka cancerformen så tidigt som möjligt.  Det kan uppstå överallt på huden men oftare på bålen hos män och på benen hos kvinnor. 

Melanom kan utgå från ett födelsemärke (nevus) men uppstår minst lika ofta som en helt ny fläck eller knottra men som i början kan likna ett födelsemärke. Utseendet på melanom varierar och i tidiga stadier är de svåra att känna igen. 

Orsaker till malignt melanom
Solen avger tre olika typer av ultraviolett ljus, UVA, UVB och UVA. UVA-strålning står för den största delen av solens strålar som når jorden och är den strålning som tränger djupast ner i huden. Den gör så att pigmentet mörknar och huden blir tjockare och med tiden rynkig.

UVB-strålningen gör att vi bränner oss om vi vistas för länge i solen. Brännskadorna ger skador i cellernas DNA, vilket kan leda till hudcancer. UVC filtreras helt bort av ozonlagret.

Kopplingen mellan solning och hudcancer är jämförbar med den mellan rökning och lungcancer. Att solens strålar kan orsaka cancer vet de allra flesta – trots detta är det många som bränner sig och få som skyddar sig tillräckligt. 
 
Hudcancer är vanligare bland vita människor ju närmare ekvatorn de bor. Solens ultravioletta strålning orsakar skador i cellernas arvsmassa, vilket spelar stor roll för uppkomsten av malignt melanom. Risken för malignt melanom ökar också hos personer som har utsatts för många brännskador av solljus eller solarium. Det anses vara särskilt riskabelt att få sådana skador som barn och ung eftersom huden då är mer sårbar än hos en vuxen person.

Prognos för hudcancer
Mellan 80 och 85 procent av alla patienter med malignt melanom i huden botas. Prognosen för denna cancerform har förbättrats på senare tid. Den främsta förklaringen är att melanomet har upptäckts i ett tidigt skede.

Sunt solande – så skyddar du dig mot solen:

• Sök skugga mellan klockan 11 och 15. Undvik solen när den är som starkast. Stanna inomhus eller var i skuggan under dessa timmar. Barn under ett år bör inte utsättas för direkt solljus
• Skydda huden med kläder. Var speciellt noga med att skydda barn mot solen med kläder. En långärmad tröja, ett par byxor och en solhatt räcker bra som skydd.
• Använd solskyddsmedel med hög faktor där kläder inte skyddar. Detta minskar risken för hudskador, förutsatt att man inte förlänger tiden i solen. Använd vattenfast solskyddsmedel med hög faktor (minst spf 30) och som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning. Det är viktigt med ett tjockt lager om det ska ha någon effekt. Upprepa efter några timmar eller efter bad.
• Sola inte solarium. Solning i solarium kan precis som naturlig solning ge upphov till hudcancer. Extra farligt är det för barn och ungdomar.

Myter om solning – frågor och svar
 
Påstående: Solning behövs för god D-vitaminomsättning.
Svar: Det behövs en mycket sparsam exponering i direkt solljus för en god D-vitaminomsättning. För ljushyade personer räcker det med cirka 10-15 minuter med sol i ansikte och på bara armar under en sommardag. En person med mörk hud behöver vistas i solen flera gånger längre tid än en person med ljus hud för att komma upp i samma halter av D-vitamin.

Påstående: Det är bara om du bränner dig som cancerrisken ökar.
Svar: Att bränna sig ökar risken för hudcancer och det är extra farligt att bränna sig i unga år eftersom barns hudceller är extra känsliga. Barns hudceller har inte samma förmåga att skapa skyddande pigment som vuxnas. Barn ska därför aldrig sola. Men faktum är att ju mer sol huden utsätts för desto större blir risken för hudcancer även utan att bränna sig.

Hudcancer behandlas baserat på vilken typ av cancer det gäller, om cancern har spritt sig, patientens allmäntillstånd och en rad andra faktorer. Diagnosen ställs med biopsi. Behandlingen är i de flesta fall en operation. Ibland behöver operationen upprepas om inte all tumörvävnad tagits bort vid det första ingreppet. Om det inte är möjligt att ta bort hela tumören med kirurgi kan behandlingen kompletteras med strålbehandling.

• Om du upptäcker ett nytt eller förändrat födelsemärke.

Källor: Cancerfonden.se, Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd.