IBS är en förkortning av det engelska Irritable Bowel Syndrome, vilket kan översättas till lättretbar eller överkänslig tarm. Tillståndet kallas även för kolon irritabile eller funktionella tarmbesvär och påverkar tarmens rörelser och känslighet. De allra flesta som drabbas av IBS har det under flera år, men symtom kan variera. Här går vi igenom vanliga symtom, diagnos och hur du kan lindra besvären. 

IBS karaktäriseras av återkommande buksmärta eller obehag i kombination med avföringsrubbningar. Detta kan innebära:

• Förstoppning
• Diarré
• Växlande avföringsmönster
• Uppblåsthet och känsla av buksvullnad

Symtomen kan periodvis vara lindriga eller helt försvinna, men också återkomma vid exempelvis stress eller viss kost.

När du besöker läkaren får du berätta om dina besvär. Vanliga frågor kan handla om var smärtan sitter, när den förvärras och om du har diarré, förstoppning eller båda. Läkaren kan också fråga om du har sett blod i avföringen.

Undersökningen innefattar att läkaren känner på magen samt tar blod- och avföringsprov. Vid IBS brukar proverna visa att tarmen fungerar normalt. Om det finns misstankar om andra orsaker kan vidare undersökningar behövas, såsom rektoskopi (undersökning av ändtarmen) eller koloskopi (undersökning av tjocktarmen). I vissa fall kan en datortomografi, en röntgenundersökning, ersätta koloskopin.

Det är särskilt viktigt att utesluta andra sjukdomar om alarmsymtom förekommer, exempelvis rektal blödning, oförklarlig viktnedgång eller symtomdebut efter 50 års ålder.

IBS är en kronisk, men ofarlig, sjukdom som går att hantera med livsstilsförändringar, kostanpassning och vid behov läkemedel.

Många IBS-patienter upplever att viss mat förvärrar symtomen. Här är några grundläggande tips:

• Testa FODMAP: FODMAP står för Fermenterbara Oligo-, Di-, Mono-sackarider och Polyoler, vilket är jäsningsbara kolhydrater som kan vara svåra att bryta ner för personer med IBS. Behandlingen innebär att dessa kolhydrater först utesluts helt och sedan återintroduceras stegvis, eftersom inte alla IBS-patienter är känsliga för samtliga livsmedel.
• Ät regelbundet och i lugn takt: Små, regelbundna måltider kan minska obehag.
• Drick tillräckligt med vätska: Vid förstoppning är vattenintag viktigt för att underlätta tarmrörelser.
• Rör på dig: Regelbunden motion kan hjälpa till att reglera tarmfunktionen.

Beroende på vilka symtom som dominerar kan olika produkter hjälpa:

• Pepparmyntsolja: Pepparmyntsolja har en kliniskt bevisad effekt vid IBS, och verkar genom att slappna av tarmens muskler, vilket kan minska kramper och obehag. Colpermin är ett kliniskt testat preparat som innehåller pepparmyntsolja i kapslar, vilket säkerställer att oljan frigörs i tarmen där den gör störst nytta.
• Lösliga fibrer (till exempel psylliumfröskal): Vid IBS med förstoppning kan lösliga fibrer bidra till en mjukare och mer regelbunden avföring.
• Probiotika: Vissa IBS-patienter kan uppleva förbättrad tarmhälsa genom probiotika, även om effekten varierar från person till person.

För personer med svåra IBS-besvär kan receptbelagda läkemedel vara ett alternativ.

• Antidepressiva läkemedel i låg dos: Vissa läkemedel mot depression kan ha en positiv effekt på magbesvär genom att påverka tarmens nervsignaler. Dosen är då lägre än vid behandling av depression.
• Läkemedel vid svår förstoppning: Vid IBS med uttalad förstoppning finns receptbelagda läkemedel som kan stimulera tarmens rörelser och underlätta tarmtömning.

Ibland kan KBT (kognitiv beteendeterapi) vara ett effektivt sätt att hantera IBS. Terapin fokuserar på att förändra tankemönster och beteenden som kan påverka symtomen, vilket kan bidra till både minskade besvär.

Om dina besvär påverkar livskvaliteten trots egenvårdsåtgärder eller om du upplever alarmsymtom såsom blod i avföringen eller oförklarlig viktnedgång, bör du kontakta en läkare för vidare utredning.

Har du fler frågor om IBS? Prata gärna med oss!